Solnedgång på Grimsholmen

När jag var hemma sista gången för sommaren, så kände jag verkligen att jag ville lägga tid på att njuta ute i naturen så gott det gick innan jag åkte tillbaka till stan. För även om Malmö är otroligt grönt och här finns stora parker och en strand, så känns det inte riktigt som samma sak. Man är aldrig ensam någonstans, och naturupplevelsen blir inte densamma.
 
Men ena kvällen kände jag för att leta sten och snäckor som jag hade tänkt skapa lite med, och diskuterade fram att på Grimsholmen kunde vi nog hitta något vi letade efter. Så jag och mamma tog bilen ut, och ju närmre vi kom såg vi de otroliga färgerna som var på himlen den dagen. Kanske något av det vackraste på hela sommaren.
 
 
Jag såg några rådjur och bad mamma stanna bilen. Hon körde framåt en bit för att vända (eftersom det kom någon en bit bakom oss) och jag eh... Ja. Ni ser ju själva ungefär hur bra det där blev? Jag fångade dem som en liten, liten prick långt där borta, haha.
 
 
När vi kom fram stod solen ganska lågt ner på himlen redan, men vi skyndade oss den lilla sträckan framåt mot vattnet.
 
 
Längre bort mot vänster i bild stod en massa kossor, men de var ungefär lika stora i bilden som rådjuren där uppe, så jag gav liksom upp på att fånga dem i det vackra kvällsljuset.
 
 
Alltså, så vacker sensommarkväll?
 
 
Sen ställde jag upp mamma för lite foto! För det känns lite obligatoriskt att inte bara ta kort på omgivningarna utan även sällskapet. Såhär fin var hon just den kvällen. Som vanligt, alltså.
 
 
Sen ställde vi upp mig, och mamma som mest fick ofokuserade bilder fick lära sig lite om hur det är att fotografera med den där stora, otympliga klumpen till kamera jag har. Till slut fick vi några bilder jag godkände (alltså... så svårt att stå framför kameran?) och här är till exempel en!
 
 
 
 
De här omgivningarna är kanske det bästa jag vet. Så vackert och mysigt och härligt västkust-blåsigt. Plus att jag är uppvuxen en del här ute för vi har släkt här.
 
 
Här är till exempel den plats vi brukade vara på på somrarna när jag var liten, den lilla "viken" där till vänster är där vi brukade gå ner för att bada, eftersom där var lite sand på bottnen och inte bara tång. På gräset till höger låg oftast våra filtar och matsäckar, och en hel drös föräldrar också såklart.
 
 
Och den här bilden är jag faktiskt såpass nöjd med att jag tänker förstora den och sätta på väggen. Ska bara få tummen ur och beställa. Någon som vet någon bra tjänst på internet? Tänker mig stor canvas eller kanske A2-storlek inramat?
 
 
Sen åkte vi hem i nästan konstant mörker och kom hem med lite strandglas, och några stenar åt mamma. För det var ju trots allt det vi åkte dit för.
 
Förra gången jag var på Grimsholmen såg det ut såhär. Då var det midsommar och grå himmel, och jag åkte med pappa för att fotografera lite.




Kommentarer
Postat av: Mikaela

Ah men woooow på himlen! Så himla vackert! Och fattar varför du vill förstora upp den bilden, jättefint med vågorna som slår in! Tänkte häromdagen att jag ville fota lite vågor men det är lite ont om det här :) Men åker ner till västkusten imorgon, så kanske får lite tur att se lite riktigt hav då :)

Svar: Taaack!! Ska bli kul att se alla bilderna på din blogg sen (om jag inte redan missat dem, jag ska ta igen lite nu hade jag tänkt!! :)
Beatrice Hallberg

2015-09-12 @ 16:04:21
URL: http://bympv.blogg.se/
Postat av: Sandra

Jag tyckte verkligen att bilden pöå dig var sueperfin :)
Fast det är ju verkligen alla andra bilder i det här inlägget också!

Svar: Tack Sandra! Det var verkligen en sån där kväll med helt otroligt ljus, allt såg liksom bra ut, haha! :)
Beatrice Hallberg

2015-09-13 @ 07:25:09
URL: http://atilio.metromode.se



Vad heter du?
Stammis?

Din mejl?


Har du en blogg?


Vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0