Köpenhamn dag 2 (Nørrebro, Jægersborggade, Istid och Assistens Kirkegård)

Köpenhamn 2016 / Köpenhamn, Mat, Växter / Permalink / 2
Det är ungefär två månader sen jag och Eric tog tåget över till Köpenhamn över en helg, och det kändes dags att fortsätta dela med mig av allt fint vi gjorde. Det var andra dagen, fredagen, och vi hade precis tagit bussen från Studio Arhøj, och klivit av bussen i Nørrebro.
 
 
Jag hade så många gånger på Instagram och bloggar sett bilder på det här stället, Den Sorte Plads, och jag var så. himla. sugen på att se alltihop själv. I mitt huvud inbillade jag mig att det skulle vara rätt stort, en enorm plats med häftiga ränder på marken och nästan svart under dem.
 
 
 
Och det var... en total besvikelse. Det var inte alls vad jag trodde, och jag blev till och med lite ledsen. Vi tog nämligen en omväg för att ta oss dit, och det var ju synd. Jag skulle varken rekommendera eller råda folk att undvika det här stället, det är säkert massor av folk som gärna hänger här. Det är bara inte min grej, och jag trodde att det skulle vara både häftigare och större.
 
 
Men därifrån gick vi mot Jægersborggade, som är en superhypead gata mitt i Nørrebro, och hela området vi gick igenom var riktigt mysigt! Jag kan förstå varför folk gillar området, även om jag inte gillade den första delen vi hamnade i lika mycket. Köpenhamn är så himla grönt, vilket gör det extra fint!
 
 
Vi gick förbi Erics pappas gata! Hehe.
 
 
Och sen kom vi fram! Vi gick ett par varv fram och tillbaka för att kika lite, och hittade följande fantastiska saker vi inte redan kollat upp:
 
 
 
KAKTUSAR!! En hel butik med bara kaktusar alltså. Och fina krukor. Och kaktusar i fina krukor. Helt jävla amazing, med andra ord. Köpte inget eftersom jag inte kunde frakta den resten av dagen, men har lovat mig själv att åka tillbaka nästa sommar och köpa några stycken.
 
 
Sen kikade vi lite i skyltfönster och ner i källarbutiker, på smycken och keramik, på små roliga ställen och på folk som satt på gatan, trapporna till husen, och så bestämde vi oss till slut för att äta lunch på Astrid och Apornas Spiseri.
 
 
Vi var löjligt hungriga och på lite dåligt humör, men beställde varsin burgare och satte oss på uteserveringen.
 
 
Vi skålade i läsk och väntade på maten, och så... började det regna. Massor, helt plötsligt. Så vi och familjen bakom oss flyttade in och slogs om stolarna som fanns där inne, haha.
 
 
Sen åt vi våra burgare med pommes, och de var goda! Dock kände jag väl då att det inte var det jag var sugen på egentligen, så jag åt bara halva min och Eric fick äta upp den. Det var dessutom ett mönster som följde resten av dagen...
 
 
Sen gick vi förbi kaktusarna igen och jag blev sugen på den här fantastiska krukan + kaktusen i den, men köpte som sagt inget eftersom vi hade fraktproblem.
 
 
Vi gick hit dock! Det var näst sista öppna dagen för säsongen, och jag hade suktat efter att testa deras glass i nästan ett år sen jag läste om det först.
 
 
Så vi gick in och valde varsin smak, och varsin topping.
 
 
 
Och sen gjorde de glassen med flytande kväve! Som tur var var där några inne innan oss som kände ägarna, som ville skicka film på kvävet till sina respektive som inte var med, så de hällde på lite extra när vi var där = win!
 
 
Vi tänkte att vi skulle sitta och äta glassen på nåt fint ställe, så vi gick till Assistens Kirkegård, ett stenkast bort, och satte oss i gräset och solade lite. Även denna gång kände jag att jag valde fel smak, och jag tröttnade ganska fort tyvärr. Eric fick äta upp min glass också och han var supermätt och jag var ganska hungrig.
 
 
Men vi gick genom hela kyrkogården, fotade lite och njöt av vädret samtidigt som irritationen växte över småsaker. Jag ville nämligen hitta H. C. Andersens grav, och skyltarna var inte direkt supertydliga, hehe.
 
 
Men till slut kom vi fram, precis samtidigt som en hel jäkla skolklass som var på någon sorts sightseeing-vandring eller nåt. Så jag fotade ljuset i träden ovanför, himla fint ändå!
 
 
Sen dividerade vi i typ en kvart över om vi skulle leta oss till en buss eller om vi skulle gå en bra bit av vägen hem. Till slut insåg vi att nästa närmsta buss gick om en kvart (fast såg sen att vi hade fel), och började promenera i stället.
 
Vi gick förbi massor av fina hus, som det här med mängder av fint färgade löv!
 
 
Och den här väggmålningen nästan precis vid Søerne, på väg ut ur Nørrebro.
 
 
Och så gick vi över bron till andra sidan, för att leta upp bussen som skulle ta oss sista biten hem. Här någonstans började vi bråka, antagligen av den rena spänningen som byggts upp hela dagen, och jag tror att vi båda grät. Men vi pausade lite i bråket när bussen kom, åkte de 5 minutrarna hem, och pratade ut i lägenheten i stället.
 
Jag tror det är lätt att vara lite elaka och sura på varandra när man reser, framförallt när saker inte riktigt går som planerat, eller när man blir besviken på saker. Klart det är tråkigt, men huvudsaken är att man reder ut det. Om det så krävs tårar och skrik, så måste man avsluta bråket. Jag känner liksom att jag vill vara öppen med att sånt här händer, för att det så lätt blir att bloggar bara är så himla fint liv jämnt och ständigt. Ibland suger livet, ibland blir man arg, och ibland blir man ledsen. Livet liksom!
 
Och det var nästan slutet på andra dagen i Köpenhamn, vilket trots krångel blev en himla fin dag i början och slutet!
#1 - - Mikaela:

Kaktusbutiken <3333 Måste dit en vacker dag! Och jaa, jag och Emanuel stod på gatan och bråkade i Paris när vi hade gått vilse haha. Sånt händer!

Svar: Ja, men eller hur!! Ska dit ASAP när vi fått lägenhet igen! Förstår precis bråkandet, hehe, så lätt när man reser och är hungrig och inte riktigt vet vart fan man är!
Beatrice Hallberg

#2 - - Sandra Leone:

Jag och min pojkvän reste tillsammans själva för första gången i somras och jag var megarädd för det du skrev i slutet; att det kan vara lätt att vara lite sur när man reser. Men det gick bra. Ingen av oss är särskilt konfliktbenägna heller och vi är ganska bra på att ge varandra personligt space även när vi umgås. Men det är klurigt att resa tillsammans eftersom man är så utelämnad åt varandra.

Svar: Ja, jag tror det lätt blir så. Framförallt om man blir hungrig - så himla lätt att bli arg då! Men så länge det är småsaker man bråkar om och det löser sig fort så tror jag det är bra att vara osams lite då och då, haha.
Beatrice Hallberg

Till top