Hur jag upplever bloggtorka
Jag har på senaste tiden stött på en hel del artiklar och listor om ett specifikt ämne - bloggtorka. Alltså när inspirationen tar slut och du inte vet vad du ska blogga om. Jag kände när jag läste lite, bland annat Better Bloggers inlägg om appar som hjälper dig förebygga bloggtorka, att jag nog inte alls får bloggtorka av samma anledning som de flesta verkar få.
Missförstå mig rätt nu, jag tror att all bloggtorka beror på att inspirationen tar slut, men jag upplever inte att min inspiration tar slut av samma anledning som de flesta skriver om.
Min egen upplevelse av bloggtorka är att den kommer av utmattning och stress, och inte av att inspirationen inte finns där. Jag kan ha tusen idéer, de kan ligga på lager eller vara klara att skrivas om, kompletta med redigerade bilder och peppiga formuleringar. Men de vill inte komma ut om jag inte känner att jag vill skriva just då.
Jag började fundera kring detta förra helgen när vi var i Karlsborg och satt på kvällen och pratade om hur vi tänker kring bloggande och kommentarer och diverse annat som cirkulerar kring bloggar. Jag uttryckte att jag kände ett måste att blogga minst ett inlägg om dagen. Men vet ni? Jag tror inte alls att det är så jag fungerar. Mitt humör varierar något otroligt från dag till dag och vecka till vecka, och övriga sysslor brukar få följa humöret. Men bloggandet har jag försökt och försökt och försökt med. Varför?
Alla bloggtips som cirkulerar där ute fokuserar nästan alltid på en sak framför alla andra. Den saken är att uppdatera kontinuerligt, gärna minst ett inlägg om dagen, men många pushar också för att ha bloggare som Blondinbella och Underbara Clara som förebilder. Alltså bloggare som kan trycka ur sig flera inlägg om dagen. Men enda anledningen till att de kan det är ju för att de lever på sina bloggar, och det gör ju inte jag. Jag studerar och planerar att börja jobba efter min utbildning. Jag går till skolan tidigt och kommer hem sent, flera dagar i veckan. Jag har liksom inte tid att skriva, redigera, fotografera och göra research flera timmar om dagen för att kunna skriva 2-3 inlägg om dagen.
Det är alltså dags för mig att låta bloggen få följa mitt humör. Som jag gör med allt annat. Kanske blir det perioder av noll bloggande, kanske blir det att jag till slut älskar det så mycket att det ändå kommer ett inlägg om dagen, eller så kommer det perioder när jag kan blogga ingenting på en vecka och sen tre inlägg om dagen i några dagar, för att jag har både tid och lust.
För vet ni? När jag har både tid och lust, det är då min blogg känns som bäst. Den känns trevligast att titta in på, och det känns som att det märks utåt att det är just lust för bloggandet jag har. Något som bekräftades när vi satt där och pratade i Karlsborg, och som jag kommer ta med mig länge framöver.
Så nu hoppas jag att ni hänger med, så ska jag försöka ha som mål att bara blogga om saker jag har lust med, när jag har lust för det. Okej?
jag tycker du har så kloka tankar om det här med bloggande. Det är säkert olika för olika personer men jag upplever det väldigt stressande att klämma ut ens ett inlägg varannan dag och stress är inget som påverkar min inspiration på ett bra sätt. Tror det är superbra att låta humöret styra uppdateringsfrekvensen och innehållet på bloggen.